Sverige behöver ökad lönsamhet i jordbruket

De två senaste decennierna har svenskt lantbruk halverats. Ifrån en produktion som motsvarat den svenska konsumtionen producerar idag de svenska bönderna hälften av vad vi konsumerar i Sverige. Resten importerar vi.

På en helt fri marknad hade förklaringen varit enkel. Producenter i andra länder lyckas genom marknadsföring och effektivare produktion ta större del av marknaden. Nu är inte jordbruk en helt fri marknad. Inom EU är det fri konkurrens men de olika länderna har möjlighet att sätta nationella spelregler för sin produktion om det inte skapar handelshinder. Sverige har där valt en linje att sätta högre ambitioner för den inhemska produktionen än de krav som kan sättas på de livsmedel som importeras. Effekten av den strategin kan vi nu se i en halverad livsmedelsproduktion i landet.

Om vi tänker oss att Sverige lagstiftar att vi enbart får tillverka bilar som drivs av förnyelsbara drivmedel i Sverige. Samtidigt förhindras vi att sätta motsvarande gränsskydd för bilar som importeras. Den som köper en bil i Sverige kan då välja en svensk något dyrare miljövänlig bil eller en standardbil som importerats. Oavsett om det gäller bilar eller mat så går inte hela marknaden över till en förnyelsbar vara med högre pris. Den delas istället upp mellan de olika val marknaden erbjuder. Effekten i bilexemplet blir att produktionen av bilar, och därmed arbetstillfällen, minskar i Sverige och ersätts av import.

Den strategi som valts för svensk jordbruksproduktion har flyttat ut många arbetstillfällen inte bara på lantbruken utan också i alla branscher runt lantbruken, som åkerier, förädlingsföretag och byggnadsfimor.

Förutsättningen för att kunna vända trenden och ta tillbaka marknadsandelar stavas lönsamhet för lantbruket. Utan lantbrukare ingen produktion och därmed heller inga jobb runt lantbruket. En lönsamhet som inte är hållbar skapar inga nya företag eller investeringar i befintliga. Marker läggs i träda och gamla stallar nyttjas på övertid som sedan ställs tomma
utan att ersättas med nya. De som investerar i tro på ökad lönsamhet får likviditetsproblem då överskottet på produktionen inte täcker kostnader för nya investeringen.

Glädjande finns det ändå framtidshopp och intresse bland befintliga och förhoppningsvis blivande lantbrukare. Marknaden finns då vi äter minst tre gånger om dagen och ingen kan välja att låta bli. Jämfört åter med bilar så kan vi välja bort bil och ändå överleva. Världens befolkning ökar och en större andel har möjlighet att konsumera mer livsmedel i takt med ökat välstånd. Om Sverige ska ta del av denna marknad krävs åtgärder som leder till ökad lönsamhet för lantbrukaren som är bottenplattan som måste vara stark för att orka bära upp resten av de arbetstillfällen som sedan skapas.

Sveriges beslutsfattare och branschföreträdare behöver enas i att rätt väg är ökad lönsamhet för lantbrukaren som leder till ökad produktion och fler arbetstillfällen i Sverige. Det kommer då leda till förändringar som ökar möjligheterna till Matlandet Sverige.

På listan över nödvändiga ändringar kan sättas upp,
• Harmonisering av tvingande djurskyddsregler inom EU för att skapa konkurrensneutralitet. I väntan på det arbetet behöver all offentlig upphandling omedelbart ta hänsyn till svenska miljö och djurskyddsregler.

 
• Ökat investeringsstöd till djurproduktion i nästa programperiod för EU:s jordbruksstöd CAP, för att snabbare återta förlorade marknadsandelar.

 
• Samordning av föreskrifter och kontroller av lantbruket. En väg in, en huvudansvarig myndighet som också har till uppgift att förenkla rapportering och samordna regelverk.

 
• Samordna tillämpad forskning och utveckling för näringen i ett institut eller organisation som har till uppgift att föra ut nya innovationer och kunskap till lantbruksbranschen.

 
• Stimulera fler initiativ där lantbrukare hittar affärskoncept som integrerar upp i värdekedjan på marknaden för livsmedel. Såväl kooperativa samarbeten som nya buisness to buisness upplägg behövs för att kunna ta del av vinster i förädlings- och handelsledet.

Hushållningssällskapen har bistått lantbruket under lång tid och har ambitionen att även fortsättningsvis arbeta för Sveriges lantbrukare. Vi välkomnar fler till det arbetet.


Jonas Rosman Vd och Christer Eliasson ordförande
Hushållningssällskapet Skaraborg

Debattartikeln som pdf.